Jan Johansen Se på mig

"När din väg är lång, du är trött
men du måste ändå gå
Och när skuggorna börjar växa och få liv
och när natten skrämmer så
är jag bredvid dig och jag följer varje steg du tar
Hos dig stannar jag kvar

Se på mig, åhoj en hamn i stormen
som en våg som föds att bära dig
Se på mig, åhoj i ljus och mörker
är jag där och aldrig lämnar jag dig

När du står en dag
vid ett vägskäl i ditt liv
som ett vilset litet barn
är jag bredvid dig och jag följer varje steg du tar
och hos dig stannar jag kvar

Se på mig, åhoj en hamn i stormen
som en våg som föds att bära dig
Se på mig, åhoj i ljus och mörker
är jag där och aldrig lämnar jag dig
Jag går med dig vart du går
och aldrig lämnar jag dig

Så se på mig, åhoj en hamn i stormen
som en våg som föds att älska dig
Se på mig, åhoj när ljuset blir till mörker i ditt liv
är jag där och aldrig lämnar jag dig
Jag älskar dig så.."



Inte för att jag älskar någon speciell, men kändes ändå passande låt.
självklart älskar jag min familj.
För den delen är faktiskt denna låt bra.
även "sista andetaget" med honom.
Han är verkligen en nostalgi för min del, tyckte väldigt mycket om honom när jag gick i mellanstadiet. Jag har nog alltid haft en blandad musiksmak. Kiss har funnits i mitt förvar sedan runt 5 års åldern, dock så var det kanske inte så att man förstod vad dem sjöng, de va nog mest självaste musiken. Det innebär att jag lyssnat på Kiss i ca 17 år, det är ändå ett tag.
Det blev väl så för att farbror Jan lyssnade mycket på dem, o eftersom man alltid var med honom mycket. Ja pappa var de, man var tvungen att följa med.

jaja.. sånt är livet. Just nu vet jag inte vad jag ska göra. Varför skall vissa personer vara så deprimerade, då menar jag inte mentalt att dem är deppiga, bara att dem helt enkelt är för deppigt att förstå sig på.. Robin förstår nog vem jag skriver om.

Just nu känns det som om hon och jag är på väg att glida isär som vänner, det gör ont, även om man blir bra irriterad på henne vissa stunder. Det är väl också vad man gör det till, jag vill samtidigt inte vara den emellan två personer bara för dem har sagt upp kontakten med varandra (eller ja, den ena med den andra) av vissa anledningar, som jag inte behöver skriva här, de som vet, vet. Som jag betraktar väldigt löjligt från den enas del. Hur ska man göra för att inte ta den enas parti före den andra, för att man inte vill lägga sig i på nå sätt, när den ena börjar prata om den andra och man ska svara på utan att säga nått "fel" så att denna blir grinig på mig, för att denne tror att jag stödjer den andra mer än den andra. Allra helst när båda är en av mina bästa vänner som jag inte vill förlora på nått sätt. Jag anser Mars slutade helt okej för min del, men april började , ja inte bra. Förmodligen är det bara jag som är paranoid, men medens dem inte håller kontakt, och den ene pratar om den andra, måste jag välja mina jävla ord väl. Speciellt till den ena.

aja orkar inte skriva mer, ska sova nu. natti..